I den här artikeln
  1. Mozarts noter och norska folkvisor
  2. Ibsens beställning och revisioner för teatern
  3. Peers skryt och lökens lager
  4. Musik för en morgon i Afrika
  5. Satir och upprepning i Bergakungens sal
  6. Sviter med en annan ordning än handlingen
  7. Musik på Mahina

Det korta svaret

Griegs Morgonstämning kommer ur scenmusiken till Ibsens Peer Gynt. Kompositören fick beställningen 1874 och skrev och reviderade musiken för föreställningen. Senare valde han ut delar och ordnade dem i orkestersviter. Den ljusa morgonens ursprungliga miljö är Afrika. Före och efter musiken lämnar pjäsens huvudperson Peer Norge, reser genom flera länder och utger sig för att vara olika personer.

På djupet

Mozarts noter och norska folkvisor

Grieg hörde Mozart som barn medan han såg modern spela och undervisa. Hans senare minnen av mötet med Mozart går tillbaka till de första musiklektionerna hos henne. När han fick i uppgift att skriva en stråkkvartett vid konservatoriet i Leipzig studerade han också Mozarts och Beethovens kvartetter. Efter examen spelade han en pianotrio av Mozart vid en konsert i Bergen tillsammans med brodern John på cello och Ole Bull på violin. Redan innan han komponerade med norsk musik som grund lärde han sig och framförde andra länders kompositörer.

Den norske musikern Ole Bull med en violin.
Den norske musikern Ole Bull med en violin.

Grieg tillägnade Rikard Nordraak sina Humoresker op. 6 och Ole Bull sina 25 norska folkvisor och danser op. 17. Både dedikationerna och styckenas titlar visar intresset för musikerkollegor och folkvisor. Op. 17 innehåller bröllopsmelodier, hallingdanser och sånger för att kalla på kor. Han samlade musik som bybor använde i olika verksamheter och gjorde den till pianostycken. Titlarna bevarar sångernas syften och danstyperna; dedikationerna anger kollegorna han delade musiken med.

Brudfärd i Hardanger, målad av Tidemand och Gude 1848.
Brudfärd i Hardanger, målad av Tidemand och Gude 1848.

Olea Crøger lyssnade till och skrev ned norska folkvisor. Landstad och Lindeman publicerade melodierna hon samlat, och Grieg påverkades av sådana sånger. En insamlare noterade vad människor sjöng, och förläggare tryckte musiken så att andra musiker kunde läsa den. Det är dock inte bekräftat om Grieg också kände till Crøgers roll i insamlingen av de sånger som nådde honom. Före hans användning av dem i pianomusik fanns både människorna som sjöng i byarna och arbetet att lyssna och bevara melodierna i noter.

Ibsens beställning och revisioner för teatern

I januari 1874 bad Ibsen Grieg om musik för att sätta upp Peer Gynt. När han komponerade efter dramat behövde han också ta hänsyn till orkestern och sångarna som skulle delta. Att anpassa musiken till de verkliga medverkande på scen var en svårighet under arbetet. Till skillnad från en självständig orkesterkomposition krävdes musik som användes medan skådespelare talade och rörde sig, liksom avsnitt för sångare, allt enligt dramats förlopp. Scenmusiken framfördes första gången 1876. Flera år gick mellan beställning och uruppförande.

Henrik Ibsen målad av Christian Krohg 1895.
Henrik Ibsen målad av Christian Krohg 1895.

Grieg reviderade musiken inför senare föreställningar. Partituret som användes i Köpenhamn 1886 blev senare ett viktigt underlag för den samlade utgåvan. Det hade bevarats i Det Kongelige Bibliotek i Danmark. Från 1983 undersökte musikforskarna Rune Andersen och Finn Benestad scenmusikens material. De jämförde noter från olika föreställningar för att granska Griegs ändringar och tillägg. Till Peer Gynt finns alltså också material reviderat för senare produktioner, utöver noterna till den första.

Peers skryt och lökens lager

Ibsens Peer tar med sig bruden Ingrid från ett bröllop och överger henne sedan. Inte heller stannar han hos Solveig, som tagit emot honom, utan ger sig av igen. Han möter troll, reser i avlägsna länder och väljer varje gång den roll som gynnar honom själv. Han föreställer sig som en stor person men håller inte sina löften till dem han möter. Ju längre äventyren fortsätter, desto svårare blir det att förklara varför han först gav sig av och vad han har gjort. I samma pjäs behandlar Ibsen skrytet, handlingarna och människorna som lämnats kvar.

Som gammal skalar Peer en lök, lager för lager, och minns rollerna han spelat. Han knyter bilden av sig själv som kejsare och andra gestalter till varje lager, men hittar ingen kärna ens när han nått slutet. Han talar om många roller, men när de tas bort finns inget jag kvar att förklara. Ibsen behandlar frågan genom att låta mannen som berättat om stora äventyr skala en lök i handen. Medan Peer kastar bort namnen han gett sig själv återstår bara ännu ett skal.

Nära slutet säger knappstöparen att Peer ska smältas ned och blandas med annat material. Som en knapp vars ögla blivit fel och måste gjutas om har Peer, menar han, inte fyllt sin uppgift. Peer måste finna ett skäl att få förbli sig själv. Vid löken frågade han om de många rollerna hade någon kärna; inför knappstöparen måste han förklara sitt liv. Med löken och knappen prövar pjäsen på nytt de äventyr han har skrytit om.

Musik för en morgon i Afrika

Morgonstämning används i fjärde akten, som utspelar sig i Afrika. Grieg förknippade styckets första forte med solen som kommer fram mellan molnen. Kompositörens förklaring har förts vidare tillsammans med dramats miljö. Musiken skrevs av en norrman men användes till en afrikansk morgon i Ibsens pjäs. I den självständiga orkestertiteln återstår morgonen; i scenmusiken hör framförandet samman med platsen där Peer befinner sig och fjärde aktens förlopp.

Efter Morgonstämning spelas Tjuven och hälaren, Arabisk dans och Anitras dans. Peers resa fortsätter när morgonmusiken är slut. Andra personer kommer in, och i mötet med dem väljer han vad som gynnar honom. Grieg placerade olika stycken efter detta förlopp. När han senare gjorde sviterna ändrade han ordningen, men i scenmusiken följs morgonen av andra personers musik och danser. Musiken för en stilla morgon och musiken för Peers nästa handlingar användes i samma teaterföreställning.

Satir och upprepning i Bergakungens sal

Griegs omdöme om I bergakungens sal är oväntat skarpt. I ett brev till vännen Frants Beyer beskrev han med motvilja en överdrivet norsk och självtillräcklig hållning och hoppades att musikens satir skulle höras. Han talade både om det folkliga materialet och om satiren han ville uttrycka. En kompositör som använde folkmusik beskrev alltså inte stycket som ett ovillkorligt beröm av det egna landets musik. Han förklarade själv att han ville ge överdrift och satir åt musiken för trollens grupp.

Peer Gynt i bergakungens sal, illustrerad av Kittelsen 1913.
Peer Gynt i bergakungens sal, illustrerad av Kittelsen 1913.

Rytmen kan också höras i samband med den norska hallingen. Halling är en snabb solodans som unga män dansade vid bröllop och fester och som innehåller akrobatiska rörelser. I stycket börjar cello, kontrabas och fagott med temat i lågt register. När fler instrument ansluter växer ljudet och tempot ökar. Vid varje upprepning av det korta temat ändras instrumenten och styrkan. Konstruktionen med samma melodi om och om igen avspeglar hur trollen omringar Peer i dramat.

Sviter med en annan ordning än handlingen

Grieg valde delar av scenmusiken till två orkestersviter. Han föredrog en musikaliskt tillfredsställande ordning för orkesterframförande framför att följa pjäsens handling. Första sviten består av Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I bergakungens sal. Musik från olika tider och platser i dramat samlades i en svit. När teatermusiken gjordes om för självständiga konsertframföranden ändrades också händelsernas ordning.

Mahinas lunch- och middagslistor innehåller Morgonstämning under Neville Marriners namn. Det är första stycket ur första sviten. Samma svit slutar med I bergakungens sal, där flera instrument upprepar ett lågt tema. Första stycket hade skildrat morgonen, det sista trollens grupp. Däremellan placerade Grieg Åses död och Anitras dans. Han valde alltså fyra delar av olika karaktär ur Ibsens teatermusik och ordnade dem för orkesterframförande.

Musik på Mahina

Till lunch och middag på Mahina hörs Morgonstämning under Neville Marriner. När den bekanta första melodin börjar kan ni också ta upp berättelsen om Peer Gynts äventyr vid bordet.