I den här artikeln
- Scenmusiken som började med ett brev från Ibsen
- Det börjar i Afrika, inte i en norsk skog
- Flöjt och oboe belyser den första melodin i tur och ordning
- Känslan av en soluppgång växer fram ur den allt större ensemblen
- Scenmusiken och sviten har olika lyssningsordning
- Lita på titeln – och lyssna förbi den
- Fyra frågor och svar om landskapet i Morgonstämning
Det korta svaret
Morgonstämning är en del av Griegs scenmusik till Ibsens Peer Gynt och fungerar som förspel till en scen i Afrika i akt 4. I dag är det lätt att föreställa sig en nordisk skog eller en fridfull lantlig morgon, men verkets ursprungliga dramatiska plats är Afrika. Det som främst ger musiken en morgonkänsla är inte ett enda rätt landskap, utan hur flöjt och oboe turas om med den korta melodin medan orkesterns omfång och antal instrument gradvis växer ur den låga ljudnivån.
Tre ledtrådar mellan titeln och originalscenen
- Morgonstämning skrevs inte först som fristående landskapsmusik, utan som scenmusik till början av akt 4 i Peer Gynt.
- Originalscenen utspelar sig i Afrika; det finns inget stöd för att begränsa den till landskap från Griegs hemland Norge.
- Flöjt och oboe avlöser varandra i melodin medan orkestern gradvis breddas, vilket kan ge intryck av ljus som sprider sig.
På djupet
Scenmusiken som började med ett brev från Ibsen
I januari 1874 bad Ibsen Grieg att skriva musik till hans dramatiska dikt Peer Gynt. Verket uruppfördes på Christiania Theater i februari 1876. Morgonstämning ingår i denna scenmusik, op. 23.
När musiken senare spreds genom konsertsviterna blev det möjligt att höra den som ett fristående verk utan att känna till handlingen. Bakgrunden begränsar inte fantasin; den öppnar ännu en dörr till en alltför välbekant melodi.
Det börjar i Afrika, inte i en norsk skog
Morgonstämning öppnar akt 4, som i pjäsen utspelar sig i Afrika. När man hör enbart sviten går det att föreställa sig ett nordiskt landskap, men det kan inte beskrivas som originalpjäsens plats.
Måste man då höra en öken i musiken? Instrumentalmusik kan inte ensam fastställa ett enda bestämt landskap. Den faktiska scenplatsen och den bild lyssnaren får kan skilja sig åt, och just detta mellanrum är en del av nöjet.
Flöjt och oboe belyser den första melodin i tur och ordning
I inledningen börjar flöjten melodin stilla, och oboen svarar med en annan färg. När instrumenten uttalar samma slags fras förändras både ljushet och struktur. Efter flöjtens lätta, öppna klang ger oboens mer koncentrerade ton landskapet djup.
Följ först bara melodin och lägg nästa gång märke till var instrumentet byts. Den tredje gången kan du lyssna på ackorden som hålls kvar länge under melodin. Växlingen i förgrunden och varaktigheten i bakgrunden skapar tillsammans känslan av tid som går.
Känslan av en soluppgång växer fram ur den allt större ensemblen
Stycket förkunnar inte morgonen med stark bleckblåsarklang och hög volym från första stund. Det börjar svagt med få instrument, sedan vidgas register och besättning och samma melodi återkommer i rikare orkesterklang. Denna ansamling kan uppfattas som ett ljus som långsamt sprider sig.
Frågan ”hör man verkligen en morgon?” har både ja och nej som svar. Intrycket av en tid på dygnet uppstår övertygande ur de komponerade skiftena i styrka, register och instrumentation. Det konkreta landskapet tillförs däremot av lyssnarens minne och kultur. Musiken är inte en fysisk inspelning av morgonen, utan en form som väcker föreställningen om den.
Scenmusiken och sviten har olika lyssningsordning
Peer Gynt innehåller musik till scener som Morgonstämning, Åses död, Solveigs sång och I bergakungens sal. I pjäsen framträder styckena med handlingen, medan de i sviterna sattes samman i en ny ordning för kontrast på konsertscenen.
Du kan börja med bara Morgonstämning. Lyssna sedan vidare på Åses död och I bergakungens sal, så hör du hur olika Grieg skapar stillhet, sorg och oro med samma orkester.
Lita på titeln – och lyssna förbi den
Titeln är en välkomnande dörr för den som är ny i klassisk musik, men den tvingar inte fram en enda scen. Pjäsens Afrika, den spridda nordiska bilden och en morgon ur ditt eget minne kan finnas sida vid sida i samma melodi.
Mahina Vegan Table låter klassisk musik följa måltiden, och journalen presenterar både sammanhanget bakom välbekanta titlar och instrumentens verkliga rörelser. Vi fortsätter lyssna ett steg djupare, så att du kan känna igen växlingen mellan flöjt och oboe var du än möter melodin.
Fyra frågor och svar om landskapet i Morgonstämning
- Utspelar sig Morgonstämning ursprungligen i Norge?
- Nej, originalscenen i akt 4 av Peer Gynt ligger i Afrika. När musiken hörs fristående är det däremot naturligt att föreställa sig andra morgonlandskap.
- Vem spelar temat först?
- Flöjten inleder temat, och växlingen där oboen tar över är central för inledningen.
- Vilket nummer har Morgonstämning i Peer Gynt-svit nr 1?
- Det är första stycket i konsertsvit nr 1, op. 46.
- Skulle det låta som morgon även om jag inte kände till titeln?
- Det varierar från person till person. Formen som börjar svagt och gradvis vidgar både register och instrumentbesättning kan ge känslan av spridande ljus, men den konkreta scenen beror på lyssnarens minnen.
Ta del av aktuell besöksinformation och se miljön på Mahina Vegan Table.
Se aktuell besöksinformation för Mahina Vegan Table
