Andelen veganer och vegetarianer i olika länder

I undersökningen i juli 2026 uppgav 5% av USA:s vuxna att de var vegetarianer och 2% att de var veganer. Andelen vegetarianer har legat mellan 4 och 6% sedan 1999. Andelen veganer har varierat mellan 1 och 3% sedan frågan började ställas 2012.

Mellan 2023 och 2026 ökade andelen vegetarianer respektive veganer med 1 procentenhet. På längre sikt syns främst variation inom ett smalt intervall, snarare än en kraftig ökning. Den maximala felmarginalen för hela urvalet 2026 är ±4 procentenheter vid 95% konfidensnivå.

Det finns också åldersskillnader. I undersökningen 2026 var 8% av de yngre vuxna vegetarianer, jämfört med 3% av dem som var 65 år eller äldre. Bakom genomsnittet finns alltså olika kostmönster i olika generationer.

Undersökningen genomfördes den 1–19 juli via fasta telefoner och mobiltelefoner i USA:s 50 delstater och Washington, D.C. Vegetarisk och vegansk kost togs upp i separata frågor.

I undersökningen 2023 var 4% vegetarianer och 1% veganer. Dessutom var 3% pescetarianer och 10% åt huvudsakligen vegetariskt men kött ibland.

Veganer som utesluter alla animaliska livsmedel och personer som äter mindre kött framträder som olika grupper. De som söker växtbaserade rätter har alltså inte enbart vegansk kosthållning.

Undersökningen genomfördes på nätet och per post den 28 april–10 juli 2023 med 5 812 deltagare från 16 år. Den omfattade England, Wales och Nordirland, men inte Skottland.

I den rikstäckande intervjuundersökningen 2019–2020 beskrev 39% av Indiens vuxna sig som vegetarianer. Räknar man även dem som undvek vissa sorters kött eller avstod på bestämda dagar begränsade 81% sin köttkonsumtion på något sätt.

Vegetarisk kost har starka band till religion och vardagsvanor. I samma undersökning skilde sig andelarna tydligt mellan religionerna.

Bland de jainistiska deltagarna uppgav 67% att de inte heller åt rotgrönsaker, däribland vitlök och lök. Det är ett exempel på hur matval kan handla inte bara om animaliska livsmedel, utan också om vilken del av växten man äter.

Undersökningen genomfördes på 17 språk i 26 delstater och 3 unionsterritorier, med 29 999 deltagare från 18 år. Deltagarna fick själva avgöra den närmare betydelsen av vegetarisk, och veganer redovisades inte separat.

I den tyska undersökningen 2025 uppgav 7% att de var vegetarianer, 2% veganer och 37% flexitarianer. Flexitarianer väljer ofta växtbaserad mat och minskar sin köttkonsumtion.

Även inköpen av ersättningsprodukter förändrades.

Den redovisade andelen steg med 10 procentenheter från 2020 till 2024. År 2025 var den 34%, en minskning med 5 procentenheter från föregående år men fortfarande 5 procentenheter över 2020 års nivå. Inköpen omfattar inte bara veganers val, utan också flexitarianers och allätares.

Undersökningen 2025 genomfördes per telefon den 22 maj–11 juni med cirka 1 000 deltagare från 14 år.

Resultaten kommer från en undersökning 2023 med 7 500 deltagare i Österrike, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien och Storbritannien.

Andelarna är avrundade till heltal och summerar därför till 101%.

Bland de undersökta länderna hade Österrike högst andel veganer, 5%, och Storbritannien högst andel vegetarianer, 7%. Den brittiska siffran är ett separat resultat med en annan undersökningsmetod än livsmedelsmyndighetens undersökning som presenterades tidigare.

Mindre kött och fler växtbaserade ersättningsprodukter

Mellan 2021 och 2023 syntes förändringar i mängden och hur ofta deltagarna åt olika livsmedel, snarare än i vad de kallade sin kost.

Fler uppgav att de hade minskat köttkonsumtionen och åt ersättningsprodukter ofta, samtidigt som färre kallade sig flexitarianer. Man kan behålla sin vanliga kosthållning men äta mindre kött eller oftare välja växtbaserade rätter.

Skäl att minska köttkonsumtionen

I samma undersökning 2023 angav 47% hälsa som skäl att minska animaliska livsmedel, 29% miljön och 26% djurvälfärd. Hälsa var särskilt framträdande i Rumänien och Italien, miljön i Danmark och Nederländerna och djurvälfärd i Tyskland och Nederländerna.

Baljväxter var också en viktig del av växtbaserade måltider. Av deltagarna åt 66% baljväxter åtminstone ibland, och 53% ville äta dem oftare.

En undersökning den 23 februari–9 mars 2018 med 20 313 deltagare i webbpaneler i 28 länder gav följande resultat.

I denna undersökning var 22% av deltagarna i Indien vegetarianer och 19% veganer. Frågorna och deltagarna skilde sig från den tidigare nämnda intervjuundersökningen bland vuxna, där 39% var vegetarianer. Undersökningen i 28 länder omfattade främst personer i åldern 18–64 år i Kanada och USA och 16–64 år i övriga länder. De redovisade andelarna har viktats per land och avrundats. De fem andelarna i tabellen summerar till 98%.

Även Korea ingick i undersökningen. Någon aktuell, nationellt representativ statistik som kan ange andelen veganer och vegetarianer i hela Korea har dock inte kunnat bekräftas.

Vegetarisk kost delas inte bara in efter vilka köttprodukter som utesluts, utan också efter om mejeriprodukter, ägg och honung ingår. Följande indelning utgår från matvanorna.

Veganism är ett bredare begrepp än kost. Det är en filosofi och livsstil som i möjligaste mån vill utesluta utnyttjande av och grymhet mot djur. Det omfattar även vardagsval som kläder och kosmetika.

Växtbaserad kost kan betyda att man bara äter växtbaserade livsmedel, men också att växter står i centrum medan en mindre mängd animaliska livsmedel ingår. För produkter och menyer behöver man granska de faktiska ingredienserna för att förstå omfattningen.

Kosttyper med fler begränsningar av råvaror och tillagning

Rå växtbaserad kost utgår från växtråvaror och begränsar upphettning. Fruktarianism begränsar livsmedelsurvalet med tonvikt på frukter, nötter och frön. En kost baserad på hela vegetabilier bygger främst på mindre raffinerade växtbaserade livsmedel. Förutom animaliska ingredienser tar dessa kosttyper alltså hänsyn till bearbetning och tillagningssätt.

Skillnaden mellan vegetarisk kost och muosinchae

Vegetarisk och vegansk kost skiljs åt främst utifrån animaliska livsmedel. Muosinchae är en separat princip som utesluter vissa växtråvaror, exempelvis salladslök och liknande lökar (pa), vitlök, kinesisk gräslök, dallae och heunggeo. Vegansk mat kan därför innehålla vitlök, och mat utan osinchae kan vara icke-vegansk beroende på råvarorna.

Beställningen blir tydligare om du anger vilka råvaror du inte äter, utöver namnet på kosten. Beskriv inte bara kött och fisk, utan även sådant som kan finnas i såser eller bearbetade produkter: buljong, fisksås, gelatin, mejeriprodukter, ägg och honung.

Om maten behöver vara både vegansk och utan osinchae, ange båda kraven. Vid allergi behöver du också ange råvarans namn och kontrollera risken för överföring via köksredskap och arbetsytor.

På Mahina Vegan Tables officiella meny anges att allt på menyn är 100% växtbaserat. Den vanliga menyn visas tillsammans med separata kategorier för buddhistisk mat utan osinchae, nötfri mat och glutenfri mat. Menyn gör det möjligt att kontrollera dessa kostkrav var för sig.

Om du har en allergi, förlita dig inte enbart på menykategorin. Informera restaurangen före beställningen om vilka råvaror du måste undvika och risken för överföring mellan råvaror och redskap.